Femhundra är ett av Sveriges mest folkkära kortspel, ett spel som i generationer har plockats fram vid köksbord, i sommarstugor och på regniga campingsemestrar. Det tillhör rummyfamiljen och kan beskrivas som en enklare släkting till canasta, fast med bara en kortlek och betydligt snabbare att lära sig. Namnet avslöjar målet: den som först samlar ihop 500 poäng vinner. Vägen dit går genom att lägga ut kort i kombinationer på bordet, samtidigt som man försöker bli av med korten på handen innan motspelarna hinner före.
Vad som behövs
Allt du behöver är en vanlig kortlek med 52 kort, papper och penna för poängräkningen samt två till fem spelare. Spelet fungerar bäst med tre eller fyra deltagare. Jokrarna används inte i grundversionen, även om vissa familjer spelar med dem som vilda kort – mer om lokala varianter längre ner.
Given
En spelare utses till giv och delar ut sex kort till varje spelare (i många hem delas i stället sju kort ut – kom överens innan ni börjar). Resten av leken läggs mitt på bordet med baksidan uppåt och bildar talongen. Det översta kortet vänds upp och läggs bredvid talongen; detta kort blir starten på kasthögen. Spelaren till vänster om given börjar, och turen går sedan medsols runt bordet.
Så går en tur till
När det är din tur börjar du med att skaffa dig kort på ett av två sätt. Antingen drar du det översta, okända kortet från talongen, eller så tar du upp hela kasthögen med alla kort som spelarna har kastat. Att ta högen kan ge en rejäl skörd av poängkort, men det är inte gratis: den som tar upp högen måste direkt kunna lägga ut minst tre kort på bordet, varav minst ett kort som kommer från högen. Klarar man inte det straffas man med minuspoäng, vanligen 50 eller 100 poäng beroende på husregler. Drar man i stället ett kort från talongen finns inget sådant tvång.
Efter att du har dragit får du lägga ut kombinationer på din del av bordet, om du kan och vill. Giltiga kombinationer är tretal eller fyrtal, alltså tre eller fyra kort av samma valör, samt stegar om minst tre kort i följd i samma färg, till exempel hjärter sju, åtta och nio. Esset är speciellt: det kan läggas lågt, som en etta före tvåan, eller högt, ovanpå kungen.
Turen avslutas alltid med att du kastar ett kort till kasthögen. Kortet läggs så att det täcker de underliggande korten, och ingen får bläddra i högen för att se vad som gömmer sig där – det är en del av spänningen när någon överväger att ta upp den.
Att bygga vidare på andras kort
Det som gör Femhundra extra taktiskt är att du inte bara bygger på dina egna kombinationer. Så snart du själv har lagt ut minst en egen kombination om tre kort får du också förlänga andra spelares stegar och tretal. Har grannen lagt ut spader sju, åtta och nio kan du alltså lägga spader tio bland dina egna poängkort och tillgodoräkna dig poängen för det kortet. På så vis kan ett enda utlägg på bordet öppna möjligheter för alla runt bordet, och det gäller att tänka efter innan man serverar motståndarna en färdig stege att bygga vidare på.
Poängräkning
När en spelare har gjort sig av med sitt sista kort, antingen genom att lägga ut det eller kasta det, tar given slut och poängen räknas. Varje spelare summerar värdet av de kort som ligger utlagda framför hen på bordet, och drar sedan av värdet av de kort som eventuellt finns kvar på handen. Kort som blir kvar på handen räknas alltså som minuspoäng, vilket gör att det kan straffa sig hårt att samla på sig en stor hand i jakt på den perfekta kombinationen.
Kortens värden är enkla att komma ihåg. Korten två till nio är värda 5 poäng styck. Tia, knekt, dam och kung är värda 10 poäng styck. Esset är värt 5 poäng när det läggs lågt som en etta, men hela 25 poäng när det läggs högt ovanpå kungen. Just essen är därför spelets guldkorn, och striden om dem avgör ofta vem som drar ifrån i poängprotokollet.
Efter räkningen samlas korten ihop, en ny giv delas ut och spelet fortsätter runda efter runda. Den som först når 500 poäng har vunnit. Skulle två spelare passera gränsen i samma giv vinner den med högst poäng.
Vanliga varianter och husregler
Få svenska kortspel har så många lokala tolkningar som Femhundra, och diskussioner om ”rätt” regler hör nästan till spelet. Vanliga varianter är att dela ut sju kort i stället för sex, att spela med jokrar som vilda kort, att ge bonuspoäng till den som går ut, eller att kräva ett visst minsta poängvärde på den första utläggningen. En del spelar också med att esset alltid är värt 15 poäng oavsett placering. Det viktigaste är därför att komma överens om vilka regler som gäller innan första given delas ut – då slipper ni tvisterna och kan lägga all energi på det som gör Femhundra så roligt: kalkylerade risker, snabba beslut och kampen om kasthögen.
Några taktiska tips på vägen
Håll koll på vad motspelarna kastar och plockar upp, det avslöjar ofta vad de samlar på. Var försiktig med att kasta höga poängkort när kasthögen börjar bli stor och lockande. Och kom ihåg att det ibland är bättre att gå ut snabbt med en liten poängskörd än att sitta kvar med en hand full av minuspoäng när någon annan hinner före. Med de reglerna i bagaget är det bara att blanda leken och ge – först till 500 vinner!